Ja det är brukligt om den ena sambon har införskaffat den gemensamma bostaden till 100% eller till en större del än den andra sambon. Sambolagens regler gör att sambo delar lika på den permanenta bostaden vid en separation alldeles oavsett vem som betalade för den vid inköpet. Om sambos har gått in med olika belopp men ändå väljer att stå 50/50 på bostaden bör även ett skuldebrev upprättas mellan sambo för att säkerställa en rättvis fördelning vid en eventuell separation. Det kan också vara bra att skriva ett regressavtal som styr hur låntagarna skall fördela ansvaret för eventuellt bolån.

I första hand är det så klart bäst om ni kan hitta en lösning gemensamt. Kanske kan ni utse någon utomstående person tex en jurist som kan medla mellan er. Om det inte går att komma överens kan en delägare i fastighet vända sig till tingsrätten som kan besluta att fastigheten skall säljas på offentlig auktion. Detta är en kostsam process och sällan ger en offentlig auktion ett pris på samma nivå som en normal försäljning på den öppna bostadsmarknaden där du som säljare har kontroll över försäljningen. Det kan dock vara ett bra påtryckningsmedel att du överväger offentlig auktion om din fru inte betalar dig ett marknadsmässigt pris för fastigheten.

Ett testamente kräver viss form för att bli giltigt såsom skriftlighet, frivillighet, underskrift och dubbla bevittningar. Dessutom måste testator vara vid sina sinnens full bruk. I de flesta fall krävs det att ett original uppvisas för testamentets giltighet. Den som ändå påstår att en kopia skall vara gällande måste bevisa giltigheten. Enklast genom att förete originalet om det inte är förkommet. Är kopian vidimerad så kan den som vidimerat kopian tex intyga äktheten. Finns ingen vidimering så kan de som bevittnat testamentet intyga att de undertecknat testamentet och att testator till dem intygat att det var dennes sista vilja och att det skulle ersätta tidigare upprättat testamente. Om det råder delade meningar om äktheten är det domstolen som i sista hand får avgöra testamentets giltighet.  

Min fru är avliden och jag har träffat en ny kvinna som jag skulle vilja gifta mig med. Jag har två barn sedan tidigare och min nya kvinna har ett barn sedan tidigare. Jag har en villa som vi vill behålla och bo i. Min nya kvinna har en lägenhet som hon skall sälja och köpa in sig i villan. Dessutom har hon ett fritidshus i fjällen. Spelar det någon roll vilket pris vi sätter på hennes inköp med hänsyn till våra barn? Hur skall vi tänka framåt så att det blir rättvist mellan våra barn?

Svar: När du och din nya kvinna gifter er så kommer era ekonomier delas genom giftorätt. Ni äger fortfarande era egna tillgångar och ni ansvarar för era egna skulder men det finns en giftorättsgemenskap. Vilket innebär att vid en bodelning mellan er kommer nettot av era tillgångar och skulder läggas in i en gemensam pott som sen delas lika mellan er. Det är därför viktigt att det pris din nya kvinna betalar för att bli delägare i huset verkligen är ett marknadsvärde så att inte dina barn i förlängningen förlorar på att du rabatterat köpet. Dessutom är det ju så att om huset tidigare även stod på din avlidna fru så har ju dina barn ett efterarv i alla tillgångar hon lämnat efter sig.

Ett sätt att inte sammanblanda samtliga tillgångar i ert framtida äktenskap är att skriva äktenskapsförord där ni kan omvandla tillgångar som ni inte vill ska ingå i en bodelning till enskild egendom.  Enskild egendom ingår inte i en bodelning.

Jag och min fru har levt ihop i många år och känner givetvis varandra mycket väl. Vi önskar skriva framtidsfullmakter till varandra. Nu har vi hört att det i vissa fall kan vara ett problem med äkta makar som skriver fullmakter till varandra. Varför är det ett problem?

Svar: Det är fullt förståeligt att det känns tryggt att kunna ge sin äkta make/maka framtidsfullmakten men det är ju också så att ni kanske är i samma ålder vilket i sig medför risk att ni båda på ålderns höst blir lite glömska. Därför kan det vara bra att även någon i den yngre generationen har en fullmakt. Ni kan utfärda flera fullmakter eller välja att skriva en med flera fullmaktshavare. Det kan vara en som har fullmakten i första hand men om denna person är förhindrad så skall den andra fullmaktshavaren agera.

I de flesta fall fungerar det alldeles utmärkt att makar företräder varandra men det har visat sig att det i vissa fall kan uppstå intressekonflikter som ställer till det. Tex vid försäljning av fast egendom. Domstolen har kommit fram till att det kan föreligga intressekonflikter vid en sådan försäljning och att maken som företräder den andra maken anses jävig. Samma situation kan uppstå om makarna båda är dödsbodelägare i ett dödsbo. Här är det lämpligt att någon annan är maken/makan har fullmakt.

Om en framtidsfullmakt redan har trätt i kraft så är lösningen att be tingsrätten utse en god man i det specifika ärendet som företräder den oförmögna maken/makan.

Mina föräldrar har avlidit och lämnat efter sig ett sommarställe. Dödsboet består av mig och min syster. Min syster är inte intresserad av sommarstället så vi har kommit överens om att jag ska ta över fastigheten. Det finns inget annat av värde i dödsboet. Hur gör vi praktiskt för att räkna ut vad jag ska betala till min syster när vi skiftar dödsboet?

Svar: Det första ni bör göra är att värdera fastigheten. Viktigt att ni förklarar för den som utför värderingen vad värderingen skall användas till. Om någon av er inte är nöjd med värderingen kan ytterligare värdering tas in. Det kan vara svårt för en värderingsman att sätta exakt rätt pris på fastigheten varför det brukar vara lämpligt att ta in minst två värderingar. Ibland kan det bli aktuellt med fler.

När ni enats om värdet så skall ni räkna ut den kapitalvinstskatt som ligger latent i fastigheten. I den ärvda fastigheten finns en framtida skatt som skall betalas där nettot av vad era föräldrar köpte fastigheten för (ingångsvärdet) och fastighetens försäljningsvärde skall beskattas med skattesatsen 22%. Ni gör därför en fiktiv reavinstberäkning utifrån de siffror ni har vid arvskifte och drar av skatten från det värde ni satt på fastigheten och får då fram lösenbeloppet som din syster skall erhålla.

För 10 år sedan köpte jag ett hus. Min sambo och jag flyttade in där tillsammans och har bott där sedan dess. Nu påstår min sambo att han har rätt till halva huset om vi separerar. Kan det verkligen stämma? Jag betalade kontantinsatsen vid köpet och står som ensam ägare till huset. I samband med köpet tog vi ett bolån som vi gemensamt ansvarar för. 

Svar: Om fastigheten är er permanenta bostad och den köptes in för gemensamt nyttjande är den samboegendom. Då är svaret på din fråga ja och det spelar ingen roll om din sambo ansvarar för lånet eller inte. Sambolagen skyddar gemensam bostad och bohag däri. Finns det inga andra överenskommelser så skall bostad och bohag delas i lika delar om sambo separerar. Om ni inte önskar denna uppdelning går det att avtala bort sambolagens regler genom ett samboavtal.

Min mamma har avlidit. Min far är avliden sedan länge och min mor omgift med en ny man. Den nye maken har sagt att han inte tänker gå med på en bodelning utan vill behålla sina tillgångar nu när min mor har avlidit. Han åberopar paragrafen 12:2 i äktenskapsbalken. Kan han göra så och vad betyder lagrummet?

Svar: Huvudregeln vid makes bortgång är att det sker en bodelning av makarnas gemensamma tillgångar. Den avlidne makans dödsbo erhåller hälften och den efterlevande maken den andra hälften om inget annat har reglerats via testamente eller äktenskapsförord. Regeln i äktenskapsbalken 12:2 innebär att en efterlevande make kan skydda sin egendom genom att jämka bodelningen. Den efterlevande maken kan välja mellan att helt vägra bodelning eller välja att endast vissa delar av tillgångarna skall ingå i en bodelning. Maken måste aktivt före själva bodelningen skall genomföras meddela att han önskar jämka bodelningen för att regeln skall bli tillämplig.

Farfar har precis fått plats på ett vårdhem och kommer inte kunna flytta tillbaka till sitt hus. Min pappa är avliden och jag är farfars enda barnbarn. Kan jag sälja huset åt farfar?

Svar: Den första frågan du måste ställa dig är om din farfar är vid sina sinnens fulla bruk? Är han det kan du hjälpa honom att sälja huset men han måste skriva under alla avtal alternativt ge dig en fullmakt att hantera försäljningen. Om din farfar däremot är tex dement så kan han inte längre vara delaktig i en försäljning eftersom den som skriver under avtal måste förstå dess innebörd för att avtalet skall bli giltigt. Då krävs det att du har en framtidsfullmakt som är upprättad innan din farfar blev dement. Det är en fullmakt som är skriven i förväg för situationer när fullmaktsgivaren inte längre kan ta vara på sina rättigheter. Fullmakten kräver skriftlig form, bevittningar samt intyganden om att fullmaktsgivaren är vid sina sinnens fulla bruk.

Jag har tre barn sedan ett tidigare äktenskap. Ett av dessa barn har tyvärr inte behandlat mig väl utan snarare betett sig riktigt illa mot mig. Det har gått så långt att stöld har förekommit. Jag önskar minska detta barns rätt till arv om det är möjligt. Hur går jag till väga?

Svar: Enligt svensk lag ärver dina barn (bröstarvingar) dig med lika rätt. Önskar du en annan fördelning behöver du upprätta ett testamente där du förklarar hur du önskar att ditt arv skall fördelas. Det finns dock regler om laglottsskydd i ärvdabalken avseende bröstarvingar. Det går inte att göra dessa helt arvlösa utan från den s k arvslotten, som i ditt fall med tre barn blir 1/3, kan hälften testamenteras till någon annan så att barnet endast erhåller sin laglott som med andra ord är hälften av arvlotten.